Strömbelastbarhet av anslutningsledningar

Handbok 33

Teknisk information Allmän information Märkbelastningsfaktor Märkbelastningsfaktorn hos en apparatkombination eller en del av denna (t.ex. ett fält) som omfattar flera huvudströmskretsar, är förhållandet mellan den största summan av alla strömmar som är att vänta vid en valfri tidpunkt i de berörda huvudströmskretsarna, och summan av märkströmmarna hos alla huvudkretsar i apparatskåpskombinationen eller hos den betraktade delen i brytarkombinationen. Antal huvudströmskretsar Belastningsfaktor 2 och 3 0,9 4 och 5 0,8 6 och 7 0,7 10 och mer 0,6 Ledaranslutningar/-förbindningar För klämförbindningar enligt UL gäller UL 486E. Man skiljer på klämförbindningar Om det inte finns några särskilda anvisningar i Rittals produktunderlag, gäller ledarförbindelserna enbart för direktanslutning av Culedare. Förbindningar med aluminiumledare kräver en speciell ledarförberedelse samt regelbundet underhåll. Observera vridmomentet för produkten som finns angivet i våra underlag. Enligt gällande föreskrifter i DIN EN 60 999-1 och -2 får klämställen inte utsättas för dragbelastning. För en korrekt installation måste man därför anpassa dragavlastningen till användningsfallet. De klämområden som anges i Rittals underlag utgör absolutvärdet för den minsta/största anslutningsledaren som får användas. Vid användning av ändhylsor är på grund av de olika pressformerna inget universalgodkännande möjligt, eftersom det kan förekomma avvikelser för klämområdet resp. elektromekaniskt ogynnsamma förbindningar. Generellt sett ska man tänka på att klämmans kraft inte verkar lösande eller tvärtemot ändhylsans naturliga presstyp. Till exempel lämpar sig fyrkantiga eller trapetsformade profiler för platta klämmor. Rundpressning lämpar sig därmed för runda klämmor. Vid större tvärsnitt kan till exempel en elektromekaniskt otillräcklig förbindning uppstå om man använder fyrkants- eller trapetspressade ledare i klämmor med runda profiler. Det beror på att förbindningen självlossnar, eftersom ändhylsans hörn först pressas tillbaka till en rund form när klämman skruvas ihop och därmed kan den egentliga sammanpressningen mellan ledare och hylsa bli overksam. Klämmor är inte mekaniskt konstruerade för att ge ledaren en ny pressform. En sådan användning vore ett klassiskt exempel på en otillåten uppvärmning, som i ogynnsamma fall, genom jonisering av den omedelbara omgivningsluften, kan leda till att ljusbågen tänds och slutligen till att hela systemet förstörs. Ledarnas beteckningar enligt DIN EN 60 228: re Rundledare, entrådig se Sektorledare, entrådig rm Rundledare, flertrådig sm Sektorledare, flertrådig f fintrådig för field- eller factory-wiring. Alla klämförbindningar till Rittal RiLine60 anslutnings- och apparatadaptrar har testats med avseende på de högre kraven för field-wiring. Enligt UL 486E får ledningsförberedelsen för närvarande under inga omständigheter användas med ändhylsor. Utförande med behandling av kabeländar håller på att omarbetas. Ledarbeteckningar enligt UL 486E: s stranded (flertrådig) sol solid (entrådig) Följande tabell visar kombinationen av AWG- och MCM-tvärsnitt för ledartvärsnitt i mm2: Ledarstorlek Absolut tvärsnitt i mm2 Nästa normtvärsnitt i mm2 AWG 16 1,31 1,5 AWG 14 2,08 2,5 AWG 12 3,31 4 AWG 10 5,26 6 AWG 8 8,37 10 AWG 6 13,3 16 AWG 4 21,2 25 AWG 2 33,6 35 AWG 0 53,4 50 AWG 2/0 67,5 70 AWG 3/0 85 95 MCM 250 127 120 MCM 300 152 150 MCM 350 178 185 MCM 500 254 240 MCM 600 304 300 AWG = American Wire Gauges MCM = Circular Mils (1 MCM = 1000 Circ. Mils = 0,5067 mm2) Rittal Handbok 33/Strömfördelning 149

Handbok 33
To see the actual publication please follow the link above